Fakta

Arkitektritade stugor och trädgårdar på planlagt område

Riksby koloniområde planlades 1932 enligt ritningen nedan.

Stadsplan över Riksby koloniområde, 1932.

Stadsplan över Riksby koloniområde, 1932

Riksbys stugor är arkitektritade och trädgårdarna är arkitektplanerade. Nedan följer först ett exempel på en arkitektritad kolonistuga och därefter ett exempel på en arkitektplanerad trädgård. I pdf:erna som ligger under finns samtliga ritningar samlade.

Exempel på arkitektritad kolonistuga, Riksby koloniområde.

Exempel på en arkitektritad kolonistuga, Riksby koloniområde

Exempel på designad trädgård, Riksby koloniområde.

Exempel på en arkitektritad trädgård, Riksby koloniområde

Samtliga arkitektritade kolonistugor vid Riksby
Samtliga arkitektritade trädgårdar vid Riksby

Hembud

Riksby koloniförening är ansluten till FSSK som ingår i Koloniträdgårdsförbundet. Försäljning av kolonistugor vid koloniföreningarna sker via ett s.k. hembudsförfarande.

Hembudsförfarande innebär att en stuga och lott inte kan säljas på den öppna marknaden utan försäljning sker via föreningen. Dessutom, priset på en kolonilott med stuga baseras på FSSK:s värderingsmall, och påverkas inte av hus- och villamarknaden. Det som värderas vid en försäljning är stugans skick och trädgårdens innehåll, exempelvis antal fruktträd och bärbuskar. Det här förfarandet ger en möjlighet för många – oavsett inkomst – att kunna få tillgång både till växtsäsong och stugvistelse. Helt i linje med koloniverksamheten historiskt sett.

Trots hembudsförfarandet har många av kolonisterna gjort investeringar med tanke på arrendeavtalet som sträcker sig fram till 2038.

Antal kolonilotter i Stockholm stad 2016

I Stockholm stad finns idag 3.889 odlingslotter och 3.194 stuglotter. Stugorna är i storleken 9,99-26 kvm. Data är hämtat från FSSK.

Historik

  • 1895  Sveriges första koloniträdgårdsförening bildas: Pildammskolonin i Malmö.
  • 1903  Anna Lindhagen besöker koloniträdgårdar i Köpenhamn och tar initiativ och verkar för att Stockholm ska anlägga koloniträdgårdar.
  • 1905  Stockholms första koloniträdgårdsförening bildas som än idag finns kvar med 200 odlingslotter: Södra Söderbrunn. Det var nu, i början av 1900-talet, som kolonirörelsen kom till Stockholm. Förgrundsgestalterna var Anna Lindhagen och Anna Åbergsson, två socialt engagerade medelklasskvinnor.
  • 1906  Anna Lindhagen och Anna Åbergsson bildade Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm. Sju år senare hade föreningen 17 medlemmar. Medlemmarna var inte inte kolonister utan bidrog ekonomiskt och genom frivilligt arbete.
  • 1915  Stockholms Trädgårdskolonistförbund bildas.
  • 1916  Iris Koloniförening bildas. Idag har föreningen 299 stuglotter och i år firar de 100-årsjubileum.
  • 1918  Odlingssällskapet i Stockholm med omnejd bildas. Samma år bytte Trädgårdskolonistförbundet namn till Stockholms Koloniträdgårdsförbund och tidskriften Koloniträdgården kom ut med sitt första nummer.
  • 1919  Den förvaltade Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm bestod nu av 16 områden med 2.039 koloniträdgårdar. Två år senare tog Stockholms stad över ansvaret för koloniträdgårdarna.
  • 1921  Koloniföreningen Linnèa bildas. Föreningen flyttar från Åkeshov till Kortenslund under tiden 1939-1940. Idag har föreningen 213 stuglotter och firar i år 95 års-jubileum. Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm lades ned och Stockholms koloniträdgårdsförbund tog initiativet till Sveriges koloniträdgårdsförbund – i dag Koloniträdgårdsförbundet.
  • 1924  Stockholmskolonisterna bröt sig ut ur den landsomfattande föreningen och bildade Koloniträdgårdsförbundets Stockholmskrets – som nu är Föreningen Stor-Stockholms koloniträdgårdar (FSSK) och som i år, 2016, har 72 medlemsföreningar med ungefär 7.000 kolonister. FSSK ingår i Koloniträdgårdsförbundet och utgör idag förbundets största region.
  • 1930  Riksby koloniförening stadsplanernas och bildas. Föreningen har idag 134 stuglotter och fyller i år 86 år.