Konsekvensanalys av programförslag

Av Mikael Ljung, kolonist i Riksby koloniförening

Här presenterar jag mina analyser av Stadsbyggnadskontorets förslag. Men innan jag ger mig i kast med det ger jag politiker och tjänstemän en rekommendation. 

Rekommendation till politiker och tjänstemän

Agera i den här ordningen:

  1. Lägg föreliggande förslag på is.
  2. Bygg bostäder där det redan finns fungerande infrastruktur avseende vägnät.
  3. Börja bygg Huvudstatunneln (från Pampas/Karlberg) mot Brommaplan. Och gör det tillsammans med omkringliggande kommuner. Det möjliggöra byggnation i Bromma (och omkringliggande kommuner) i framtiden.
  4. Börja bygg en fjärde landningsbana på Arlanda. Den ska byggas för den ökade mängden resenärer (enligt Anders Sundström kommer antalet resenärer att dubbleras fram till år 2040.
  5. Planera och bygg så att Arlanda konkurrerar ut Bromma flygplats år 2038. Dagens bullriga miljö kring Bromma flygplats lämpar sig inte för bygge av bostäder. Till och med byggen av bostäder i Marieberg/Kungsholmen stoppades på grund av buller från flygplan.

Men framför allt – ta ett helhetsperspektiv på hela området i Bromma – med eller utan Bromma flygplats. Beakta de unika koloniområdena med gröna lungor, djur och natur samt fornlämningar. Riksby koloniförening är en av få stadsplanerade koloniområden med arkitektritade stugor och arkitektplanerade trädgårdar. Tillsammans med Linnéa Kortenslund och Iris är Riksby ett skyddat område med kulturhistoriska värden.

De tre koloniområdena har ett arrendeavtal med Stockholms stad som sträcker sig fram till år 2038.

Di.se: ”Sundström presenterar flygplatsutredningen” den 11 april 2016
Mitt i Kungsholmen: ”4.700 nya bostäder” den 17 maj 2016, sid 5
Kampanjwebben ”Ta ert ansvar.nu” om bullermiljön specifikt vid och från Bromma flygplats

Stadsplan Riksby koloniförening 1932

Stadsplan Riksby koloniförening 1932

Konsekvensanalys 1
Bostadskomplex byggs på stadsplanelagt koloniområde och på platsen för gravsättningar från järnåldern

Vid samrådsmötet vid Brommaplanspaviljongen (mars 2016) blev vi kolonister informerade om att några stugor i Riksby koloniförening måste flyttas för att bygget av nya bostäder i området ”Norra Riksby” ska kunna genomföras. De stugor som måste flyttas är fem stycken som ligger på Salixvägen i direkt anslutning till tennisbanan (se bild 3 nedan).

I Stadsbyggnadskontorets programförslag för centrala Bromma (sid 43) finns en karta (se bild 2 nedan) som ringar in delar av Riksby koloniförening med grön färg. Den gröna färgen betyder ”fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässigt eller konstnärlig synpunkt.” Här framgår det att de här fem kolonistugorna inte ingår i Stadsbyggnadskontorets definition av ”särskilt värdefull”.

Dock visar stadsplanen från 1932 (se bild 1 nedan) – med tydlighet – att dessa kolonilotter ingår som en del av stadsplanen och att de är en oavvislig del av koloniföreningens hela komposition. Vid tidpunkten för produktion av stadsplanen hade stugorna ännu inte byggts. Dock ingår de alltså med stor tydlighet i stadsplanen.

Stadsbyggnadskontoret planerar nu, enligt sitt programförslag, att bygga höga hus på den här platsen – som alltså är en befintlig del av stadsplanen från 1932 med arkitektritade stugor och arkitektplanerade trädgårdar. Men viktigt att betona är att det här även är en av flera platser i området med unika gravsättningar från järnåldern (se bild 4 nedan).

Stora frågetecken kring Stadsbyggnadskontorets förslag

  • Skälet till varför Stadsbyggnadskontoret lämnat de fem stugorna utanför koloniområdet, utanför den gröna linjen, framgår inte i programförslaget.
  • Programförslaget säger ingenting om varför Stadsbyggnadskontoret avser att bygga bostäder på unika gravsättningar som är kulturminnesskyddade.
Salixvägen. Bildmontage: Mikael Ljung

Salixvägen. Bildmontage: Mikael Ljung

Konsekvensanalys 2
Minst 170 kolonistugor och flera bostadshus måste rivas

I bilden nedan, i Stadsbyggnadskontorets programförslag av det framtida området ”Norra Riksby”, ges en positiv och okomplicerad bild av nybyggena. Förslaget andas harmonisk samexistens mellan kolonistugorna och de nya bostäderna och kontoren. Bilden säger inget om att djur, natur och kulturhistoria äventyras.

Bild från Stadbyggnadskontorets programförslag för området "Norra Riksby".

Bild från Stadbyggnadskontorets programförslag för området ”Norra Riksby”.

Dock – när jag plockar isär förslaget träder en mer komplicerad bild fram. Kolonistugor, djur, natur och kulturhistoria inte bara äventyras. 170 kolonistugor kommer att försvinna i ett första steg och flera bostadshus måste rivas för att ge plats åt de nya s.k. ”lokalgatorna”.

Fotomontage: Mikael Ljung. Bilden är hämtad från Stadsbyggnadskontorets programförslag.

Bildmontage: Mikael Ljung. Den ursprungliga bilden är hämtad från Stadsbyggnadskontorets programförslag.

Kommentar till kartan ovan
Riksbyvägen kommer enligt det här planförslaget att delas upp och bli dels en huvudgata som går mot Spångavägen, dels behålla den sträckning som är idag och bli en s.k. lokalgata. I samband delningen kommer den ena gatan förmodligen att få ett nytt gatunamn. Den delen av Riksbyvägen som behåller sin sträckning kommer kanske att ges namnet ”Norra Riksbyvägen”?

Ritningar från Stadsbyggnadskontorets programförslag för "Norra Riksby".

Ritningar från Stadsbyggnadskontorets programförslag för ”Norra Riksby”.

Kommentar till bilden ovan
I bilden ovan visar Stadsbyggnadskontoret bredden på de lokalgator samt huvudgata som kommer att gå genom Riksby koloniområde. Gatorna kommer att vara mellan 17 m och 28 m då det planeras för bussar.

Kommentar till bilderna nedan
I de åtta exempelbilderna nedan visar jag hur Stadsbyggnadskontorets planerade breddning av befintliga vägar i området till 21 meter kommer att gestalta sig. Först presenterar jag en bild som visar hur bred gatan kommer att bli – jag har själv mätt med måttband på plats – och därefter följer min kommentar till bilden.

Riksbyvägen ned mot Kvarnbacksvägen.

Riksbyvägen ned mot Kvarnbacksvägen.

  • Den här delen av Riksbyvägen ska bli en s.k. ”huvudgata”, den ska bli 22,5 meter bred, och leda till Spångavägen. Vägen kommer att gå genom berget och skogen. Hyreshusen på bägge sidor om Riksbyvägen kommer att försvinna.
  • Mängder av unika De Geer-moräner kommer att försvinna i samband med bygge av den nya huvudgatan.
Riksbyvägen med Engelska skolan och SALK tennisbanor på vardera sida.

Riksbyvägen med Engelska skolan och SALK tennisbanor på vardera sida.

  • Den här delen av Riksbyvägen behåller dagens sträckning men ska enligt programförslaget bli en s.k. lokalgata.
  • Till vänster om Riksbyvägen kommer det att byggas höga hus. Något som innebär att flera gravplatser från järnåldern utplånas.
Salixvägen som kommer att bli en lokalgata enligt Stadsbyggnadskontorets förslag.

Salixvägen som kommer att bli en lokalgata enligt Stadsbyggnadskontorets förslag.

Salixvägen blir en ”lokalgata” och minst 23 stugor försvinner vid breddningen. Och detta oavsett om lokalgatan blir 17 eller 21 meter bred.

Korsningen Riksvägen-Sommarvägen i riktning mot Engelska skolan.

Korsningen Riksbyvägen-Sommarvägen i riktning mot Engelska skolan.

Riksbyvägen breddas och blir 21 meter bred. Det innebär att minst 23 kolonistugor försvinner.

Korsningen Sommarvägen-Riksbyvägen i riktning mot golfbanan/gamla landningsbanan.

Korsningen Sommarvägen-Riksbyvägen i riktning mot golfbanan/gamla landningsbanan.

Breddning av Sommarvägen till en ny ”lokalgata” innebär att 30 kolonistugorna i Riksby koloniområde försvinner (och 23 i Iris).

Bilden visar vägen in mot Sommarvägen i Iris koloniområde sett från Kvarnbacksvägen/Spetsvägen.

Bilden visar vägen in mot Sommarvägen i Iris koloniområde sett från Kvarnbacksvägen/Spetsvägen.

Hyreshusen på bägge sidor om Sommarvägen måste rivas för att ge plats åt den nya lokalgatan som ska gå här.

Den här ritningen visar konsekvenserna av breddning av Riksbyvägen, Sommarvägen och Salixvägen.

Den här ritningen visar konsekvenserna av breddning av Riksbyvägen, Sommarvägen och Salixvägen.

  • De gula markeringarna visar stugor som försvinner i och med breddning av vägar till s.k. lokalgator.
  • De vita markeringarna visar stugor som hamnar i ett slags ”ingenmansland”, alltså utan ett omkringliggande koloniområde.
Den här ritningen visar Iris Glia koloniområde.

Den här ritningen visar Iris Glia koloniområde.

  • De gulmarkerade husen försvinner från koloniområdet Iris Glia.
  • Den brandgula linjen visar den nya huvudgatan.
  • Den blå linjen visar Salixvägen, en ny lokalgata.

Här har jag inte gjort någon bedömning av hur många stugor som kommer att försvinna eller flyttas.

Stora frågetecken kring Stadsbyggnadskontorets förslag

Jag hävdar att Stadsbyggnadskontoret far med osanning när de presenterar den eleganta ritningen som vi såg inledningsvis och inte visar vad ritningen innebär i praktiken. Jag kräver att Stadsbyggnadskontoret ska informera oss kolonister, hyreshusägare och boende i husen som kommer att rivas om konsekvenserna av ritningen.

Konsekvensanalys 3
Stadsbyggnadskontoret har en ”dold agenda”

Alla som drivit ett projekt vet att det alltid finns ett antal steg och delmål i projektet. Stadsbyggnadskontoret presenterar nu endast sitt första steg (se den första bilden under ”Konsekvensanalys 2” som andas harmoni och samexistens) men att de även gett oss en hint om steg två.

Steg 2 ser jag som Stadsbyggnadskontorets ”dolda agenda” och jag tror att deras plan är att koloniområdet inom drygt tio år kommer att se ut som bilden nedan (när steg 2 är avklarat). Således med bebyggelse över hela området. Men detta säger Stadsbyggnadskontoret bara i förbifarten.

Bildmontage: Mikael Ljung. Den här bilden visar mitt antagande om hur det kommer att se ut i området när Stadsbyggnadskontoret kliver in i sitt steg 2.

Bildmontage: Mikael Ljung. Den här bilden visar mitt antagande om hur det kommer att se ut i området när Stadsbyggnadskontoret kliver in i sitt steg 2.

Jag ska nu visa vad jag bygger mitt antagande om Stadsbyggnadskontorets ”dolda agenda” på.

Text från Stadsbyggnadskontorets programförslag
”Det karakteristiska landskapet i Riksby med skogsklädda höjder och öppna dalstråk. Den nya bebyggelsen ska förläggas huvudsakligen till dalstråken så att höjdpartierna sparas och den karakteristiska topografin består.

Riksby klack föreslås relativt tät bostadsbebyggelse i en halvöppen kvartersstruktur som tar hänsyn till det kuperade naturlandskapet och möjliggör inblickar i gröna bostadsgårdar.”
(Program för centrala Bromma, sid 14 och sid 26. Notera, jag har kursiverat text jag vill betona.)

”Med den utveckling vi idag ser i Stockholm med en allt större bostadsbrist kan framtiden innebära intressekonflikter och svåra avväganden mellan behovet av att å ena sidan förtäta i goda kommunikationslägen för att skapa fler bostäder och å andra sidan värna koloniområdenas kulturhistoriska värden samt respektera den enskilde individens engagemang och arbetsinsatser på den egna lotten.” 
(Program för centrala Bromma,
sid 54. Notera, jag har kursiverat text jag vill betona.)

Stora frågetecken kring Stadsbyggnadskontorets programförslag

I förslaget som presenterades i Stadsbyggnadskontorets utställning på Brommaplan, är kolonistugorna intakta i dalstråken och den nya bebyggelsen endast i de skogsklädda höjderna. Men utifrån citaten ovan förstår jag att Stadsbyggnadskontoret har för avsikt att bygga på bägge platserna – i såväl dalstråken som på de skogsklädda höjderna. Samtliga stugor i Riksby koloniområde kommer att rivas.

Ett annat belägg för mitt påstående är att Stadsbyggnadskontoret, i sina ritningar, placerar bostadshusen alldeles intill koloniområdet. De kommer att skymma de flesta trädgårdarna under känsliga perioder i trädgårdscykeln och därmed omöjliggöra odlingskulturen.

Dessutom vill jag här referera tillbaka till rubriken ”Konsekvensanalys 2” där jag granskade bredden på huvudgata och lokalgator som kommer att bli mellan 17-21 meter. Breddningen av samtliga vägar innebär att 170 kolonistugor försvinner i området.

Fotomontage: Mikael Ljung

Bildmontage: Mikael Ljung

Förslaget som Stadsbyggnadskontoret presenterar öppet ger 3.000-4.000 bostäder i området. Men om Stadsbyggnadskontoret skulle vara öppen med sitt steg 2 (sin ”dolda agenda”) och redan idag kräva rivning av samtliga stugor på Riksby koloniområde har de möjlighet att planera för och bygga minst 6.000-8.000 nya bostäder i området. Grönstrukturen och de ekologiska spridningsvägarna (se bild ovan) kommer att förstöras oavsett vilken linje Stadsbyggnadskontoret väljer.
(Se Program för centrala Bromma, sid 39.)

En annan och inte helt oväsentlig reflexion är att det genomgående är tyst om koloniträdgårdarna i skrivelsen Program för centrala Bromma. Trots att så många kolonister kommer att beröras av bygget direkt och indirekt.

Konsekvensanalys 4
Bostäder på bekostnad av kulturhistoriska värden

Fotomontage: Mikael Ljung.

Bildmontage: Mikael Ljung

Bilden visar att Stadsbyggnadskontorets planering innebär att bostäder kommer att byggas på såväl kulturhistoriska fornlämningar och De Geer-moräner.

  • Röda prickar och cirklar i bilden ovan=Fornlämnar. Information är hämtade från Riksantikvarieämbetets bild på fornlämningar i området (se bild ovan till vänster).
  • De grå prickarna=De Geer-moräner i storlek större. De Geer-moräner i olika storlekar finns över hela området.
  • Dessutom är hela Riksby koloniområde planlagt med arkitektritade stugor och arkitektplanerade trädgårdar. Något som också en oavvislig del av områdets kulturhistoria.

Konsekvensanalys 5
Stadspark och verksamhetslokaler byggs på förgiftad mark

Bilden nedan till vänster är en flygbild över Bromma flygplats och den till höger är kommunens bild över området som bland annat pekar ut området ”Ny stadspark”.

Fotomontage: Mikael Ljung

Bildmontage: Mikael Ljung

Stadsbyggnadskontorets placering av den planerade stadsparken ”sticker ut” i planritningen. Den förläggs till platsen för Bromma flygplats gamla start- och landningsbana. Jag antar att den här platsen skulle kräva en omfattande sanering om det skulle byggas bostadshus här. Och eftersom staden vill komma igång med bygget inom en snar framtid så förläggs stadsparken här. Därav den märkliga formationen i stadsplanen.

Det här antagandet, anser jag, förstärks av Stadsbyggnadskontorets placering av verksamhetslokalerna. Dessa har ritats ut närmast flygplatsen. Således blir de här lokalernas funktion inte bara att dämpa buller från flygplatsen utan också att utgöra ett slags gräns för den förgiftade marken. Men samtidigt säger programförslaget att lokalerna ska byggas på sådant sätt att de ska kunna byggas om till bostäder.

Stadsbyggnadskontorets programförslag ger oss ingen information om den förgiftade marken vid Bromma flygplats gamla start- och landningsbana.

SvD Brännpunkt: ”Bryta avtalet för Bromma skulle kosta miljarder” 9 mars 2016