Kategoriarkiv: Uncategorized

Koloniområden vs översiktsplan för Stockholm stad framtill 2030

Klicka på översta högra fyrkantiga symbol för att öppna upp i nytt fönster.

När staden vuxit har flera koloniträdgårdsföreningar kommit i kläm. På kartan är de markerade med röd färg. Blå och grön är hittills ohotade föreningar. Områden som enligt Stockholms stads otydliga översiktsplan ska nybebyggas fram till 2030 är markerade med en röd linje. De gulmarkerade områdena kommer att förtätas.

Stadsutvecklingskarta från Stockholm Stads översiktsplan 2030

Kolonister vid Bromma flygplats höjer ljudnivån – Låt kolonin leva!

Pressmeddelande  •  Aug 04, 2016 07:00 CEST

Tusentals bostäder planeras på platsen för våra koloniträdgårdar. Vi befarar att planeringen går så fort att inte bara vi kolonister försvinner utan även unika grönområden och kulturminnen. 

När städer förtätas blir det allt viktigare att grönområden och kulturminnen bevaras. Därför har vi – Riksby koloniförening – startat projektet ”Låt kolonin leva!”. Projektet syftar till att visa politiker och tjänstemän att:

  • Vi vill vara med och forma framtidens Bromma
  • Vi vill betraktas som en kvalificerad part i samband med nybyggnationer
  • Vi är positiva till byggen av nya bostäder men inte på bekostnad av koloniträdgårdar, kulturminnen och grönområden

Följ projektet
Följ oss på www.latkoloninleva.nu

Möte med politiker och tjänstemän
Vi startar stort med att bjuda in politiker och tjänstemän i Stockholm, Ekerö, Solna och Sundbyberg till ett möte för att dels ge dem mer kunskap om vinsterna med att bevara koloniträdgårdar när städer förtätas, dels låta dem ta del av vår odlarentusiasm. Men framför allt för att prata om hur vi kan bli involverade i arbetet med att formulera ett framtida Bromma. Mötet blir även ett tillfälle för politikerna att hitta former för samverkan över parti- och kommungränser i frågor som angränsar till vårt projekt, exempelvis infrastruktur och stadsodling.

Tid för mötet: 23 augusti 2016 kl 15.00-16.30
Plats: Ängsgården, gemensamhetslokalen i Riksby koloniförening i Bromma, korsningen Bellisvägen-Erikavägen

Projektet ”Låt kolonin leva” går in i en ny och fokuserad fas

Pressmeddelande   •   Aug 26, 2016 05:23 CEST

– Mötet med politiker och tjänstemän blev startskottet för en helt ny och fokuserad fas i arbetet med att bevara Riksby koloniträdgårdar, säger Elisabeth Fältström, ordförande i Riksby koloniförening.

Som vi berättat i tidigare pressmeddelande har vi kolonister i Riksby koloniförening tagit initiativ till projektet ”Låt kolonin leva”. Vi vill visa att vi önskar delta i arbetet med att formulera framtidens Bromma när 4.000 nya bostäder ska byggas på platsen för koloniområdet. Vi vill betraktas som en kvalificerad part i samband med de här nybyggnationerna.

– Riksby koloniförening har ett avtal med kommunen fram till år 2038, säger Elisabeth Fältström. Vi har alltså ett ansvar för området i ytterligare 22 år. Därför måste vi få vara delaktiga i planeringen av området.

Som ett led i det här arbetet bjöd vi in politiker och tjänstemän i Stockholm, Ekerö, Solna och Sundbyberg till ett möte. Alla som kom visade ett starkt stöd för ”Låt kolonin leva”. Flera viktiga kontakter knöts och många goda råd delades.

”Låt kolonin leva” motsätter sig inte förslaget att bygga nya bostäder – men ifrågasätter Stadsbyggnadskontorets planering av:

  • Breddning av vägar i koloniområdet. Det sker på bekostnad av 170 stugor som måste rivas.
  • Att aktivt riva fem stugor som ingår i stadsplanen från 1930-talet.
  • Att bygga bostadshus på platser som skuggar trädgårdarna under känsliga perioder i odlarcykeln.

– Riksby koloniområde stadsplanerades år 1930, säger Elisabeth Fältström. Samma år arkitektritades stugorna och trädgårdarna arkitektplanerades. Området har en unik, snart hundraårig, flora av drygt 550 äppelträd och perenner som inte längre går att köpa på handelsträdgårdar. Dessutom har området en fantastisk fauna och omgärdas av gröna lungor som är strövområden för inte bara kolonister och Brommaborna.

Projektledaren för ”Norra Riksby” deltog inte vid mötet
Projektledaren, som är ansvarig för det nya bostadsområdet ”Norra Riksby”, meddelade att hon inte kunde delta vid mötet den 23 augusti. Vi har därför bett att hon föreslår en tid som passar henne att träffa oss.

Läs mer om ”Låt kolonin leva” och om mötet den 23 augusti 2016 på www.latkoloninleva.nu

Kontakt
Kolonisten Mikael Ljung, mikael.k.ljung@gmail.com


Riksby Koloniförening stadsplanerades 1930 och är en av få stadsplanerade koloniområden i Sverige. Föreningen har 134 stugor och ligger intill Bromma flygplats. Bredvid Riksby ligger koloniföreningarna Iris Riksby, Iris Lillsjön, Iris Glia och Linnéa Kortenslund.

Min stadsbyggnadspraktika för Bromma 2018

Publicerat 

Det här är min start till en Stadsbyggnadspraktika för Bromma och som utgår från innehållet i Stadsbyggnadskontorets översiktsplan för Stockholm 1999.  

Varför gör jag det här?

Översiktsplanen från 1999 gav oss medborgare en klar och tydlig bild av ”vart vi är på väg” med den tidens byggnationer. I översiktsplanen från 2018 saknar och efterlyser jag ett liknande perspektiv så att jag och flera med mig kan få en tydlig bild av vad som händer i Stockholm generellt och i Bromma specifikt i en tid av oerhört mycket byggnation.

Jag vill även bli övertygad om att Stadsbyggnadskontoret har koll på vad de gör.

Ta del av mina krav till Stadsbyggnadskontoret Krav på förtydligande gällande infrastuktur, kollektivtrafik och hantering av kulturhistoriskt värdefulla miljöer

Det är inte bara jag som är väl förtrogen med att dagens arbetsmetod för Stadsbyggnadskontoret, en metod som utgörs av en stark förlitan på byggbolagen, vilka presenterar färdiga lösningar. Lösningar som många gånger glömmer bort att människor ska leva i de här miljöerna. Miljöer som alltför ofta:

  • reduceras till kommersiella ytor
  • saknar rekreativa ytor och grönområden
  • brister i infrastruktur

Läs utdrag ur Stadsbyggnadskontorets översiktsplan från 1999 med fokus på stadsdelen Bromma

Statistik utgör basen för att förstå världen vi lever i

För att förstå de nybyggnationer vi genomfört och hur prognosen för framtiden ser ut har jag samlat statistik avseende:

Så här ska Stadsbyggnadspraktikan användas

Stadsbyggnadspraktikan ska användas i mitt arbete i en politiskt oberoende expertgrupp för byggnationer i Bromma, som drivs parallellt med min egen kampanj vars nav är den här webbplatsen.

Syfte

Syftet med Stadsbyggnadspraktikan är att uppmana Stadsbyggnadskontoret att producera en översiktsplan a la 1999 så vi medborgare kan tro på det ni gör i dag och i morgon!

Jag och många med mig vill förstå varför Stadsbyggnadskontoret ”dissar” 1999 års belysning av kulturhistoriska områden och områden med riksintressen, och det med goda argument. Först när vi får argumenten presenterade för oss och vi tror på dem kan vi gå med på att ni skövlar exempelvis Riksby koloniområde.

Och vad gäller koloniområden, notera att Stadsbyggnadskontoret i 1999 års översiktsplan beskrev Dalens koloniområde som Stockholms äldsta och med ett högt kulturhistoriskt värde. Området skövlades redan på 1960-talet under stora protester för att sedan mynna ut att bygga det bostadsområde som kom att leva med stora sociala och miljömässiga utmaningar. Utmaningar som än i dag är vår verklighet.

Framtidens koloniområden

I en parksnutt i skuggan av höga träd och bostadsfastigheter står ett gäng pallkragar utställda. I en av dem har någon stoppat ner en färgglad plastsnurra. I övrigt är det ganska ledsamt, det som finns i pallkragarna.

Lite längre bort står en vit plasttank med vatten ställts upp. Särskilt mycket livat är det inte med det stadsodlade gröna här i Stockholms Norra Djurgårdsstad. Men det är ofta så den ser ut, stadsodlingen, något som kommit till i en hast och allra sist, när allting annat är ritat, designat, planerat och byggt.

När nya områden planeras är det brukligt att arkitekten först ritar området och bestämmer var huskropparna ska stå, var torgen ska placeras, hur gatorna ska dras och så vidare. Först när det är gjort kopplas landskapsarkitekten in. Denne ritar in grönska och även funktioner som parkbänkar etcetera på de platser som ska göras gröna – torg, parker, innergårdar, alléer. Redan här har svängrummet för det gröna minskat. Men man skulle kunna göra tvärtom och låta det gröna hålla taktpinnen.

I Åkersberga har man gjort just så när det nya området Näsängen planerades. Grönområdena placerades och planerades in i detalj innan arkitekterna kopplades in. Områdets bostadshus placerades ut utifrån grönområdenas placering. Näsängens projektledare Erika Wörman berättar att detta sätt att arbeta är väldigt ovanligt.

– Jag ville också arbeta med trädgårdsdesigners som tar tillvara upplevelsevärdena. Allt ligger i detaljerna. Om jag bara skriver ”park” på en yta, kan det bli vad som helst.
Detaljplanen för Näsängen är också ovanligt detaljerad.
Näsängen ska ha en mänsklig skala.

Och det är just en levande grön småstad med många sociala kontaktytor man vill åstadkomma i Näsängen. En viktig del i skapandet av detta område är kolonilottsområdet.

På koloniområdet odlar både folk som bor i området och men framför allt människor som bor i andra delar av Åkersberga. Kolonilotterna gör området levande och attraktivt. Att vandra i ett koloniområde är en upplevelse av inte minst av syn- och doftintryck.

– Det talas ju alltmer om att trädgård och grönska är bra mot utbrändhet. Detta subtila med odling tappas bort när man använder ett sånt trubbigt begrepp som grönytefaktor i stadsplaneringen.

Koloniträdgårdarna skulle som i Åkerberga, kunna vara ett sätt att skapa fungerande samhällen. Ett nav kring vilken en ny stadsdel finner fungerande sociala strukturer. Kolonierna är också en plats där människor från olika socioekonomiska miljöer möts, något som är rätt unikt i vår samtid där städernas olika bostadsområden blir alltmer segregerade.

Mikael Ljung är kolonist i Riksby i Bromma, här är kolonierna hotade, många kommer att rivas när nya bostadskvarter ska byggas. Beslutet är taget, men rivningarna ligger ännu långt fram i tiden. Mikael tror att det kommer att ta minst tio år innan det är dags. Men det är ingen anledning till att avvakta med att kontakta politiker och tjänstemän i staden. Tvärtom. Mikael är också aktiv i FSSK:s styrelse (Föreningen Storstockholms koloniträdgårdar). Innan valet uppvaktade de politiker från Miljöpartiet, Liberalerna, Centern och Kristdemokraterna (det var de partier som var intresserade av att träffa stockholmskolonisterna).

– Det framkom en del intressanta saker, som att Liberalernas Lotta Edholm skulle kunna tänka sig nya koloniområden på Gärdet, säger Mikael, men tyvärr har vi inte så mycket kontakt med de i Stadshuset, även om vi vill. Nu efter valet är vi igång med att kontakta politikerna igen och följa upp mötena från innan valet.

Det är en lång väg att gå, koloniområden hotas rivas utan att nya tillkommer. Koloniområden ersätts med ytor av pallkragar, som kallas stadsodlingar. På så sätt ställs stadsodling mot koloniträdgårdar, fast det egentligen är samma sak, fast olika uttryckt.

– Det finns ju ingen som definierat vad politiker, stadsplanerare och tjänstemän menar med stadsodling, säger Mikael, för mig är koloniträdgårdarna definitivt en viktig del av stadsodlingen.

Mikael tycker att pallkragar är slit och släng, de slits ut på några få år. Stadsodling borde vara mer långsiktig än så.

– Jag skulle vilja att koloniträdgårdarna utvecklades, så att framtidens koloniträdgårdar till exempel bestod av odlingslotter på 125 kvadrat som delades av fyra kolonister. Var och en odlar sina egna grönsaker i två till fyra platsbyggda odlingslådor, och att man sedan sköter resten av lotten tillsammans.

Framtidens kolonilottsföreningar som en hybrid mellan de klassiska stug- och odlingslotterna och de nyare gemensamhetsodlingarna.

– På lotterna skulle det också kunna finnas dagstugor, eller varför inte växthus? Alltså riktiga rejäla växthus av glas.

På så sätt skulle ju fler av de kolonister som står i kö få en plats att odla på.

– De här nya områdena skulle också vara organiserade i Koloniträdgårdsförbundet och ha stadgar och regler. Här kanske rörelsen ska börja tänka i nya banor? Vi är ju alla stadsodlare.

När man planerar nya områden måste man ha med en viss procent grönyta (i Stockholm kallas detta grönytefaktor) och det finns regler kring hur dagvatten (regnvatten), ska hanteras. Men hur grönytorna ska disponeras är sällan reglerat i detaljplaner.

– När nya områden byggs ska en procent av budgeten gå till konstnärlig gestaltning, tänk om en procent också finge gå till odling och trädgård? funderar Mikael.

På seminariet om Framtidens koloniområden på Stockholm Urban Show uttryckte Stockholms stadsträdgårdsmästare Elisabeth Rosenqvist Sadiac sin syn på koloniträdgårdarna, hon tycker att intresset för odling är för lågt bland kolonisterna, att det är för mycket gräsmattor och att folk bygger trädäck istället för att odla perenner och grönsaker. Kolonisternas fokus borde vara att skapa vackra trädgårdar som stadsinvånarna kan ta del av. Hon ifrågasatte också att staden ska subventionera sommarstugeområden på attraktiv mark när det är bostadskris.

– Istället förslog hon statsodling i pallkragar, kommenterar Mikael, något som är att föredra framför de stora trädgårdarna som de flesta inte klarar av att hantera. Kort och gott: hon anser att intresset för själva odlandet är för lågt i koloniområden där det finns stugor!

Visst ska det odlas grönsaker och perenner i koloniområdena, och visst ska de vara vackra att flanera i. Pallkrageodlingar är sällan vackra menar Mikael som har exempel på stadsodlingar som är vackra och välskötta, som Bellevue Farm vid Brunnsviken. Mikael tycker att FSSK och staden tillsammans kunde ta fram regler för vad som ska odlas i koloniträdgårdarna och att begrepp som koloniträdgårdsområde och stadsodling borde definieras, på så sätt skulle man komma till rätta med de lotter som har för mycket gräsmatta.

– Man det kan ju också handla om att den som inte odlar så mycket inte längre orkar det fysiska arbetet, men då måste vi hitta sätt att hjälpa till med det också.

Koloniträdgården har utan framgång sökt Elisabeth Rosenqvist Sadiac, förhoppningsvis kommer en intervju med henne i ett senare nummer av Koloniträdgården. Området i Åkersberga har ännu inte vunnit laga kraft och är fortfarande på planeringsstadiet.

Kolonister fick stöd vid möte

NYHETER
När centrala Bromma ska bebyggas med 3 000- 4 000 bostäder riskerar kolonistugor att behöva rivas. I tisdags ordnade Riksby koloniförening ett möte och fick stöd för sina krav.

Programförslaget om centrala Bromma går ut på att bygga 3 000-4 000 bostäder i och kring stadsdelarna Åkeshov, Åkeslund och Riksby.

Förslaget har väckt oro bland medlemmarna i Riksby koloniförening, vilket Mitt i tidigare har berättat. Breddning av vägar i koloniområdet leder till att 170 kolonistugor måste rivas, befarar de.

I tisdags ordnade föreningen ett möte dit berörda politiker och tjänstemän var inbjudna. Några som deltog var Cecilia Obermüller (MP), stadsdelsnämndens ordförande, Johan Heinonen (S), Hanna Wistrand (L) samt stadsdelsdirektören Lena Holmdahl.

Riksby koloniförening har ett arrendeavtal för marken till 2038 och vill vara delaktiga i planeringen av området.

”Vi har alltså ett ansvar för området i ytterligare 22 år. Därför måste vi få vara delaktiga i planeringen av området”, säger föreningens ordförande Elisabeth Fältström i ett pressmeddelande.

Vid mötet gjorde föreningens Mikael Ljung en genomgång av hur byggplanerna påverkar området och han kände stöd från de lokala politikerna som var där.

Cecilia Obermüller bekräftar att stadsdelsnämnden vill värna om koloniområdet.

– Jag är inte säker på siffrorna om att 170 stugor skulle behöva rivas. Det var ett bra möte och jag förstår deras oro. Stadsdelsnämnden vill värna om att kolonistugorna ska stå kvar. Området har hög biologisk mångfald och står för rekreativa värden, säger hon.

Stadsplaneraren Kristina Dunker var inbjuden till mötet men kunde inte delta. Hon och en kollega hade i våras ett separat möte med representanter från koloniföreningarna Iris, Riksby och Linnea. Hon svarar i ett mejl till Mitt i Bromma att huvudinriktningen i programförslaget är att koloniområdena ska vara kvar, men att de kan påverkas på olika sätt.

”I vilken omfattning och hur det kan kompenseras studeras i kommande detaljplanering. Vi har alltså inte studerat detta i detalj i programskedet utan det kommer göras i kommande detaljplanering. Det är viktigt att komma ihåg att programmet är på en övergripande nivå och ett tidigt skede i planprocessen”, skriver hon.

Under programsamrådet i våras fick staden in cirka 340 synpunkter. Nästa steg är att tjänstemännen sammanställer en programsamrådsredogörelse och den tas troligen upp i stadsbyggnadsnämnden i höst.

KALLE MELIN
kalle.melin@mitti.se

26 augusti 2016, 10:47

Läs artikeln i Mitt i Bromma