Krav på förtydligande gällande infrastruktur, kollektivtrafik och hantering av kulturhistoriska miljöer

Publicerat 

Följ mitt projekt Min egen stadsbyggnadspratika för Bromma 2018

Stadsbyggnadskontoret har presenterat en översiktplan och programförslag som väcker frågor hos många av oss. Men det finns hopp, de skulle kunna producera ett förtydligande på frågor om infrastruktur, kollektivtrafik och hantering av kulturhistoriska miljöer.

Stadsbyggnadskontoret bör i ett sådant förtydligande utgå från översiktsplanen från 1999 (vilken också är producerad av Stadsbyggnadskontoret) och arbeta vidare på vad de då hade för avsikt att göra tillsammans med Stockholms stadsmuseum.

Befolkningsökning kräver utvecklad infrastruktur

Mellan åren 1990 och 2015 har befolkning i Bromma ökat med 25 000 personer. Prognos för år 2025 är att ytterligare drygt 16 000 invånare kommer att bo här. Sammantaget betyder det att befolkningen från 1990 kommer att ha vuxit från 50 859 till 92 888 personer. Således i samma storleksordning som Eskilstuna (med den skillnaden att Eskilstuna inte har Stockholms innerstad, Solna och Sundbyberg som tätt intilliggande kommuner…).

I 1999 års översiktsplan står det skrivet att vägnätet måste förstärkas, via Brommagrenen från Essingeleden alternativ med Huvudstaleden eftersom det dåvarande vägnätet byggdes under tiden 1930-1950. Ingen utbyggnad har skett sedan dess.

Dessutom, den spårburna kollektivtrafiken består av t-banan från 1952 och Nockebybanan från 1914. Tvärbanan från 2013 är en förstärkning mellan södra och norra stockholm och som positivt påverkar boende i Alvik, Ulvsunda och om några år även Annedal.

Förtydligande som Stadsbyggnadskontoret bör göra gällande infrastruktur och kollektivtrafik

  1. Förtydliga hur planen för infrastruktur av vägnät ser ut i området? Hur ser planerna för en utbyggnad av kollektivtrafiken ut, planeras det för ytterligare spårburen kollektivtrafik eller busstrafik? Busstrafik är starkt beroende av fungerande vägnät, så förtydliga även dessa delar.
  2. Beskriv vad planerna är för boende i Västerort och Ekerö som också expanderar med nya invånare. Att ta sig med buss från Ekerö till Solna idag är en övning som kräver sitt tålamod. Finns det någon plan för att förbättra för befintliga invånare, och hur ser planerna för framtiden ut?

Kulturhistoriskt definierade områden i 1999 års översiktsplan ska raseras i 2018 års plan

I 1999 års översiktplan definierades flera områden som kulturhistoriskt värdefulla miljöer, exempelvis koloniområdena i Riksby. Här står det att den unika småskaliga miljön är så pass unik utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv att den därför inte ska förstöras / trasas sönder.

Programförslaget från 2016 kräver – trots att samma Stadsbyggnadskontor för mindre än tjugo år sedan påtalade det kulturhistoriska värdet – att minst 170 stugor rivas för att breda lokalgator ska byggas. Med tanke på att nya el- och vattenledningar kommer att behöva dras genom området är det troligt att det handlar om att riva 374 stugor.

Förtydligande som Stadsbyggnadskontoret bör göra avseende kultuhistoriska värden

  1. Det första förtydligandet som jag vill ha från Stadsbyggnadskontoret går direkt tillbaka till rubriken ovan som handlar om kravet på utveckling av infrastrukturen: de lokalgator som ska byggas i Riksby koloniområde (ingår i programsförslag Centrala Bromma/Norra Riksby från 2016) leds ut till vägnätet från 1950-talet. Alltså, det vägnät som ska fånga upp trafiken från lokalgatorna i Riksby och som redan i dag är underdimensionerade ska ta hand om ytterligare trafik, hur planerar Stadsbyggnadskontoret att lösa detta?
  2. Andra miljöer som år 1999 definierades som kulturhistoriskt unika, exempelvis VästerledBromma kyrka med mera, hotas idag av byggare som köper och därefter river villor och för att istället bygga bostadrätter. Ovanpå detta planerar stadstjänstemännen för bygge av höga bostadhus bland de kulturhistoriska villorna i Trädgårdsstaden. Hur resonerar Stadsbyggnadskontoret kring att rasera kulturhistoriska värden som Stadsbyggnadskontoret själv definerade så sent som 1999?
  3. Bromma flygplats kommer att finnas kvar till 2038, men redan nu behöver politiker ta beslut om flygplatsen vara eller icke-vara. Hur det blir med den saken vet ingen, och trots detta planerar Stadsbyggnadskontoret nu för att bygga radhus på höjden i närheten av flygplatsen. Varför inte vänta till 2038 med bygget i Norra Riksby och flytta flygtrafiken från Bromma flygplats till Arlanda? Då står ju hela Bromma flygplats till förfogande. Där kan Stadsbyggnadskontoret planera för hur mycket bostäder som helst. Hur resonerar Stadsbyggnadskontoret i den här frågan?